![]() Nyårsfirandet i andra länder och historia |
|||||
|
Många uppskattar våra artiklar, men
glöm inte att materialet är upphovsrättsligt skyddat och får inte kopieras. Men
länka gärna till denna sida. Läs mer om nyårsfirandets vett och etikett på denna länk Bland bönderna firades nyår betydligt mer sporadiskt. Sverige var ett bondesamhälle och att fira 31 decembers övergång till 1 januari var inget som passade in i jordbrukets vanor. Man firade snarare nyår när skörden var bärgad, all slakt var klar och hushållet gick över i en lugnare period på vintern. Bondesamhällets årsrytm anpassades efter livet på gården, vårdagjämningen var en större dag då sommaren började. Att fira nytt år var mer resultatet av Romarnas administration på 100-talet. Svenska bondesamhällets tradition liknade mer hinduernas firande av vår- och höstdagjämningen. Magi, myter
och ondska På det nya året trodde man sig på olika sätt kunna skåda in i framtiden. Ett sätt var att stöpa i bly, det kan än idag förekomma som att smälta tenn eller stearin och hälla det i kallt vatten. De figurer som bildas kan sia om vad det nya året kommer att bära med sig. För bönderna kunde årets första dag visa hur det kommande året skulle bli eller som man kallade det – nyårstyda; Var himlen röd på morgonen förebådade det oväder, sorg och krig. Var årets första besökare i huset en man innebar det lycka, men om det var en kvinna förde hon med sig olycka. Att låna ut pengar vid nyår kunde medföra att pengarna skulle försvinna under året, men om man istället fick pengar fick man mer. Ville man förbli frisk så var ett äpple medicinen nös man eller hickade gav det varsel om dödsfall. Nyårsfirande
idag Sedan kan man, om man vill, ge ett nyårslöfte. Det brukar betyda att man ska ändra på något (som börja träna) eller sluta göra något (t.ex. sluta röka). Nya vanor
vid nyår Firandet i andra kulturer Himlakropparna formar människors tidsuppfattning. De vanligaste två typerna av kalendrar, grundar sig på mån- eller solåret. De förlägger årets början vid olika tider på året. Några visar årstidsgränser, andra är knutna till religiösa skeenden som jordens skapelse eller en religiös ledares födelse. Gemensamt är att nyåret kan ha en allvarlig bakgrund men ändå firas det med glädje och fest. Buddismen följer det religiösa årets växlingar via årstiderna och därför infaller det buddhistiska nyåret vid olika tidpunkter i de buddhistiska länderna. Tibetaner i Sverige firar därför nyåret flera dagar i sträck. Det sker genom en traditionsrik ceremoni med mat och dryck. Alla tibetaner fyller år på nyåret eftersom man inte firar den individuella födelsedagen. Sihker firar fyra olika nyår. Dessa olika nyår är minnesdagar över församlingen, gurun och en forntida konung. I Etiopien ligger tideräkningen 7 år efter vår. Det är den julianska kalendern som fortfarande gäller och det är orsaken till denna ”försening”. Nyår är stort hos etiopier och kopter och firas mest på landsbygden. Även här är mat och dryck ett stort inslag. Indiens hinduer firar nyår vid vår- och höstdagjämningen. Man tar avsked från det gamla och hyllar den nya växtkraften. Gåvor är viktiga att ge till dem som hjälpt familjen under året som gått. Mytologin säger att livskraften återkommer i guden Ramas gestalt. I Sverige firas det också med gudstjänst och som i de flesta andra kulturer med mycket mat och dryck. Inom Islam börjar man räkna tiden från den 15 juli 622, det var då Mohammed utvandrade från staden Mecka och tog sig till staden Medina. Deras nyårsdag infaller den första dagen i månaden Muharram, som då betyder resa eller utvandra. Nyåret är viktigt inom Islam och man berättar händelser i Mohammeds och hans följeslagares liv. Muslimer i Sverige skickar ofta nyårskort till varandra, precis som vi skicka julkort. Nyår firas ordentligt i Spanien, och ofta långt in på morgonkvisten i svenska ögon. En spanjor säger att man firar hela natten, men vi svenskar skulle nog påstå att det firas långt in på nyårsdagen. Sedan äter man en fin middag sent på kvällen, gärna efter 22.00. När klockan slår tolv står man beredda med tolv druvor var. I byar och städer väntar många på tolvslaget på torgen. Man ska äta en druva på varje klockslag, det ger tur under det nya året.
I Italien ska man äta linser på nyårsafton och ska dessutom stoppa några av dessa i fickorna då de symboliserar en god ekonomi under nästföljande år. Danskarna äter torsk på nyårskvällen, detta i motvikt till julens feta middagar. De äter även annan fisk eller stek. På kvällen äter dansken "kransekage", en söt kaka som är gjord av marsipan och garnerad med glasyr. Den kinesiska nyårstraditionen säger att barn ska ha röda påsar med pengar som kallas ya sui qian "trycka ner året-pengar". De pengar som ska ligga i påsen ska som summa sluta på en åtta, siffran rimmar på ordet "bli rik". Slutar summan på en fyra innebär det motsatsen som rimmar på död. Det kinesiska nyåret, också känt som vårfesten, är en tid av stor glädje för det kinesiska folket. I Bolivia står människor med stelfrusna händer sträckta mot de första solstrålarna. De räcker händerna mot solen och då inleds år 5 516 enligt den andinska tidräkningen. I Iran dukas bordet med sju olika saker som alla börjar på bokstaven ”s” i persiskan. Man äter god mat och ger barnen presenter. För kurderna har Newroz med tiden fått karaktär av nationaldag. Men deras nyår firas i mars månad. Nyåret för assyrier firas den första april. Detta härstammar från ett epos med sitt ursprung i Mesopotamien och började firas för 4750 år sedan.
Källor:
|
En sida från Er Man AB | ||||
| Vill du veta mer om detta kan du boka en föreläsning med Etikettdoktorn. | |||||
|
|
|||||
|
|
|||||
|
|
|||||
© MRU/Mats Danielsson www.etikettdoktorn.se Källan skall anges.