Skor och dess vett och etikett

  T
Google
 

Många uppskattar våra artiklar, men glöm inte att materialet är upphovsrättsligt skyddat och får inte kopieras. Men länka gärna till denna sida.

Skorna är ett av våra viktigaste klädesplagg
En i övigt väldigt elegant framtoning kan i ett enda slag förvandlas med dåliga skor. Men samtidigt kan inte ens de bästa sko uppväga en dålig klädsel. Skor kan ibland anses vara för dyra, en sko för en tusenlapp kan på sin höjd erbjuda en bra kvalité, men riktigt god kvalité kostar mer och en bra sko av läder har ett högre pris. Att extremt dyra skor har ännu högre kvalité stämmer inte. En bra tumregel är att en sko av en känd tillverkare svarar för god kvalité, den tillverkare som tar mycket betalt för en dålig sko, säljer bara sitt märke till dig denna enda gång. Rådet är – satsa på kvalité, det lönar sig och märks.

Skor till frack och bal- eller frackklänning
Han:
Till fracken ska det vara en svart lacksko om det är vit väst, vid svart väst bärs en välputsad svart, tunn sko med låg klack. De lackpumps med platt piprosett som gällde förr är fortfarande korrekta, men ses sällan. Dessa skor passar även till Smoking.
Hon:
Kvinnan bär guld- eller silverskor, som hela pumps eller som sandaletter. Klackens höjd har ingen betydelse, den kan vara såväl hög, som låg eller medelhög. Förr var det skor i siden, i klänningens färg, som gällde. Dessa kan möjligen beställas i specialbutiker idag och är sällsynta.

Skor till Smoking och aftonklänning
Han:
För mannen gäller alltid svarta tunna snörskor, oavsett smokingjackans färg. Det fungerar även med lackskor, utifrån samma princip som för frack.  Endast i undantagsfall kan man bära vita skor, då till ett par vita byxor.
Hon:
För kvinnan är en festfin lacksko bra, i tunt läder eller siden, en sko för fest.  Är det en stor fest med många gäster väljer kvinnan gärna skor i guld eller silver.
Kängor, Converse eller gympaskor till balklänningen
Kängor är inte ens ett alternativ även om det är snygga sådana. Om det är svårt att bära annat, pröva några alternativ utan klack, eller testa ett par snygga stövlar. Kommer inget av dessa att fungera så kanske ett par sandaletter kan passa. Inget av dessa är egentligen en korrekt sko till festklädsel, men man måste trivas också. Det viktiga är att skon ska vara av festkaraktär och inte en modesko eller gympaskor.

Skor till klädkod mörk kostym
Han:
Vid klädkoden mörk kostym bär mannen svarta tunna skor.
Hon:
För kvinnan anses det vara mest elegant med lackskor till denna klädsel, men en även en finare festsko är det man rekommenderar.

Skor till klädkod kavaj
Han:
Svarta skor till kvällsbruk är ofta det bästa alternativet för mannen. Det kan även fungera med ett par snygga boots.
Hon:
För kvinnan innebär det en större frihet, klädkoden som sådan innebär egentligen finare klädsel än till vardags. Det innebär klänning/kjol/byxdress och skorna anpassas efter det som passar. Även en snygg stövel kan vara klädsam.

Formella skor för mannen
Under 1900-talets början exploderade damskons utveckling, samtidigt blev männens utbud allt mer standardiserat, det var mest skärningen som skilde dem åt. Loafers var en populär sko som kom på 1930-talet. Den blev randsydd och är en klassiker än idag. Men regeln är fortfarande att vid riktigt formella tillfällen väljer en man en snörsko. Mest formell är skor med sluten snörning, det är när ovanlädret som skosnöret sitter i, är sytt under främre delen av skon. Den mindre formella skon har en öppen snörning, då är skons sidodelar är sydda över framdelen av skon.

Damskon, en modesak
Under 1600-talet, med start i Venedig sattes kvinnan ”på piedestal” och hon fick gå på en styltsko, som var upp till 50 cm hög! Inte sällan krävdes en käpp och en tjänare för att hon skulle kunna gå. Under 16- och 1700-talet var det franska hovet som ledde modet, Drottning Marie-Antoinette lär haft 500 par skor. Efter franska revolutionen kom den platta damskon, nu kunde man både gå och dansa i den.  Kängorna, som skulle snöras hårt och som var erotiskt laddade, gjorde sitt intåg under 1800-talet. 1900-talet blev en ny era i damskons historia, enklare och massproducerade skor lanserades. Kilklacken kom på 30-talet, under 40-talet blev det åter plattare skor och efter andra världskriget kom stilettklacken. Det är med andra ord inte förvånande att damskon inte har så ”strikta” regler som herrskon, den är långt ifrån standardiserad som herrarnas skor.

Bruna skor efter klockan 18 – informella skor
Skorna kan vara bruna även efter kl. 18:00, det är en gammal regel som lever kvar. Den kommer från den tid då en man inte kunde befinna sig i en offentlig miljö utan frack eller mörk kostym på kvällen. Då var det svarta skor som gällde. Idag kan man mycket väl bära bruna skor om det är en ljus kostym eller klädkod finare vardag, där t.ex. ett par chinos passar bra. Regeln är normalt att formell klädsel kräver formella skor, informella skor, bruna, används till sportig klädsel som tweedkostymer eller jeans och blazer.

Ge inga skor i present – en skröna
Det sägs ju att det bringar otur att ge bort skor i present.  Givetvis är det skrock, och det lär finnas flera förklaringar till detta, den ena är att om du ger bort att par skor kommer din vän att gå långt bort ifrån dig, den andra är att det ska komma från kinesiskans ord för skor, det låter som ”Hai” vilket ska vara ordet för att sucka. Det lär innebära otur.
Referenser till något av uttrycken saknas, det är hörsägen och i etikettens värld är det inget hindrar att man ger bort ett par skor i present. 

Vår vana att ta av skorna inomhus
Från början ansågs det att gästen skulle behålla sina skor på, då värdparet givetvis kunde bekosta städningen och hade råd till detta. Om man gick i strumplästen var det att visa att värdparet var fattiga. Idag har det snarare anor från den generation som vuxit upp med att skorna tas av på dagis och i skolan. Det har samtidigt ökat med galoschernas försvinnande, ombytesskor är inte så vanligt ibland män. Men det rekommenderas att alltid ha ett par för ombyte i en väska.

Galoscher, Bottiner eller Pampuscher
Galoscher var den variant som herrar oftast använde, låga, elastiska och utan dragkedja, som bara träddes över skon. Därutöver fanns två likartade varianter med andra namn: bottiner och pampuscher.
Bottiner var den variant som damer oftast använde, även om det också fanns herrbottiner, som var högre för att täcka hela skorna ända upp till eller över vristen. De var också, till skillnad från galoscherna, knäppbara, med antingen blixtlås, knappar eller snörning.
En något "damigare" variant av bottiner, ofta med pälsbräm, kallades ofta också för pampuscher.



 

 

 
  En sida från Er Man AB

Till Vett & Etikett

Fråga oss om etikett

       
    Vill du veta mer om detta kan du boka en föreläsning med Etikettdoktorn.  
   


©
Er Man AB. Mångfaldigandet av denna text, helt eller delvis, är enligt 
   lagen (1960:729) om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Er Man AB
   och Mats Danielsson

 

 

 

 

 

 

 

 
                  

 

 

 


                

                    

                   

Till Vett & Etikett
       
         

  


 

 

 

 

 © MRU/Mats Danielsson www.etikettdoktorn.se  Källan skall anges.