|
Julen har en egendomlig
blandning av fruktbarhetsriter,
den nordiska midvinterfesten
och bibelns berättelser,
kryddad med senkomna
seder och bruk.
Läs också om
julaftonens etikett,
trettondagsfest eller
presenter
Ordet
Julbord betyder ”till julmåltiden
på julafton festligt dukat bord”
(SAOB).
I Norden knyts julbordet
till hedniska förfäders offerfest.
Midvinterblotet. Man
kan
gissa att julbordet motsvarade
det hedniska offeraltaret.
Historiskt anses
att man
blidkade sädesmakten och
växtkraftens andar.
Julkorten
Julkorten kommer från
traditionen att dela ut olika tillönskningar om lycka inför nyår. Det är en man
vid namn Henry som tillskrivits äran av de första julkorten 1843. Han var
engelsman. Sedan spred denna tradition sig snabbt över Europa och började ses i
Sverige på 1870-talet och skälet till att detta fortsatt är att vi har våra
traditioner, som en livsrytm. Vardagen följs av fest osv. Därav även denna
tradition. Och kanske behöver vi denna typ av brev i e-teknikens decennium.
Julklapp, julrim och
jultomte
Julklappen kommer från en lantlig jullek. Men klappade på ytterdörren till
någon som bodde i närheten och kastade in något föremål , en halmbock, ett
vedträ eller någon annan skämtpresent och
sedan gällde det att utan att bli sedd, ta sig därifrån. På presenten hade man
satt fast en en glad vers. Under upptågen på 1800-talet klädde man sedan ut sig,
tex. till en julbock. Den som blev tagen på
bar gärning tvingades till någon uppgift som straff. Sedan övergick denna
tradition till att man gav en julgåva istället. Detta var under sent 1800-tal
och då var det julbocken som kom och lämnade dem. Med tiden blev ordet
julklapp namnet på julgåvor.
Det dröjde fram till 1900-talet innan fattiga familjer började med julklapparna.
Och det skämtsamma rim som skrevs blev förebilden till vårt julrim. Jultomten
var det delade uppfattningar om. Men "tomtegubbe" var en gubbe på tomten. Alltså
gårdens Nisse. Sedan blev det han som enligt traditionen med St Nikolaus, den
biskop som i Tyskland delade ut gåvor åt fattiga, blev en blandning och
jultomten kom med klapparna.
Dricka Jul på Etikettdoktorns vis
Man "Drack" Jul" .
Nybryggt, starkt öl dracks i jultid. Detta med ett rituellt skålande.
Traditioner, folktro och religion har utformat
julbordet. Överklass och borgare, nåddes av kontinentala impulser, de breda
folklagren utvecklades långsammare. Men under 1800-talet närmar sig impulserna
varandra. Julbordsmönster
som präglar julbordet idag. Och under 1900-talets tre första decennier ändrades
julaftonens måltidsmönster. Antalet rätter ökade samt smörgårdsbordets
julvariant gjorde entré. Och så hade vi julaftons smörgårdsbord.
De hedniska matbruken
Har hållit sig kvar och den traditionen vill nog ingen ändra på.
Kött fick man inte äta, utan var hänvisad till
fisk, och eftersom man under vintern endast hade torkad fisk, så blev lutfisken
en stående rätt. Lutfisken var en fastemåltid som vid reformationen togs upp på
julbordet.
Julskinkan speglar både förkristna, midvinterblotets offer, och reformatoriska mattraditioner.
Julmat
Det varierar med julmatens omfattning, beroende på var i Sverige man
befinner sig. Men en del maträtter förekommer nästan alltid, oberoende av var
man befinner sig.
Julgrisen
Även om man var
fattig så kostade man på sig detta. Fläsket och skinkan hade stor betydelse för
julfirandet. Man slaktade oftast julgrisen på Luciadagens morgon.
Julöl
Bryggs enligt gammal svensk tradition, d v s med rikligt med rostad malt som ger
en fyllig smak med lätt sötma och mustig färg
En svensk disciplin, julbordet!
Svenska gående
bord följer traditioner. Ordning och reda i allt, även måltid. Allt i tur och
ordning. Denna inställning och ordningssinnet fick ett franskbetonat kök att
ställa rätterna på parad till det som kallades smörgårdsbord!
Historiska anor
Vi kan följa
det svenska smörgårdsbordet historia tillbaka till 1700-talets första hälft. Det
var då ett brännvinsbord som bestod i en uppdukning av allsköns supar.
Brännvinsbordet ökade i sin popularitet genom främst järnvägens framväxt. Och så
kom brännvinsbordet att skapas på järnvägsrestaurangen. Det fanns lite salta
rätter, bröd och smör.
Brännvinsbordet
Mitt på bordet
fanns en synnerligen vacker brännvinskanna, med flera kranar ur vilka det
serverades olika kryddningar för olika smaker.
Engelskt serveringssätt
Julbordet använder det engelska serveringssättet. Dvs. man serverar inte, utan
gästen går något varv och väljer sedan rätter efter smak och lust.
Etikett vid julbordet
Man börjar med att direkt gå fram till tallrikshögen. Man räcker omedelbart en
tallrik till sitt sällskap. Tar egen tallrik, men fyll nu inte den med bröd,
kniv och gaffel! Gör en strategisk lov runt bordet med tallriken i handen. Och
så lägger man upp det som gäller för julbordets avätande.
Toppråga inte
Omedelbart blir man sedd av omgivningen, och troligen får du kommentarer. Du
kan byta tallrik och bestick mellan varje tur till bordet. När du i första turen
lagt på av sillen, så går du till brödet och tar bröd och bestick i handen under
tallriken. Lägg på en klick smör på kanten av tallriken.
Julbordets fem turer
Julbordet är med sitt överflöd av rätter en riktig utmaning även för den
hungrigaste av
matgäster. För
att klara av hela julbordet har man utvecklat ett system för ätandet, där man
delar in julbordet i fem
turer.
Dryck innan julbordet
kan vara julöl, väl kylt eller enligt
Christer Lingström, Edsbacka Krog ” en
tranbärsdryck istället för glögg, åt den som önskar alkoholfritt”
Första turen: -
Spickesill,
inlagd sill,
glasmästarsill,
senapssill,
kryddsill,
gravad strömming,
ättiksströmming,
gubbröra,
sillsallad,
potkes,
Västerbottenost.
Snapstips eller dryck första turen: (förslag
Edsbacka krog) milt
kryddade snapsar med kummin, dill anis och fänkål. Många akvaviter passar in
och till detta dricks mineralvatten eller lageröl
Andra turen: -
rökt fisk,
gravad lax,
kall lax,
inkokt strömming,
inkokt ål,
ålaladåb,
böcklingsallad,
räkor.
Snapstips eller dryck
andra turen: Citronsnaps, men man kan också dricka Champange. Till den feta
ålen och rökta laxen kan man ta en besk snaps gjord på malört eller pors.
Tredje turen: -
leverpastej,
julskinka,
fårfiol,
kallt kött,
grisfötter,
kall griljerad grisknorr,
kalvsylta,
pressylta,
rullsylta,
korvsallad,
äggsallad,
ostsallad.
Snapstips eller dryck
tredje turen: En besk eller bitter snaps passar här. Gärna innehållande
vanilj, anis eller nejlika. Man hittar dess i snapsserien Svenska Snapsar på
Systembolaget. Man dricker givetvis julöl till, eller varför inte en ale eller
stout.
Fjärde turen: -
Småvarmt,
Janssons frestelse,
ansjovisfräs,
sillbullar,
stekt salt sill,
ler-tallrikssill,
sotare,
laxpudding,
kokt rimmad oxbringa,
kalvfrikadeller,
stekt fläsk,
fläskkorv,
hackkorv,
julkorv,
blodkorv,
köttbullar,
revbensspjäll,
brunkål,
rödkål,
långkål. Och
givetvis lutfisk.
Snapstips eller dryck
fjärde turen: Om det blir lutfisk passar ett rött Bordeauxvin, men gärna
lite enklare.
Femte turen: -osten
och kexen,
bärkompott,
fruktsallad
(på färska frukter),
ingefärspäron,
pepparkakor,
punschtårta,
risgrynsgröt,
ris á la Malta,
spettekaka,
äppelkaka,
klenäter.
Snaps eller drycktips
femte turen: Här blir det ingen snaps heller, nu gäller portvin.
Den svenska apéretifen
Till ett
svenskt smörgårdsbord eller julbord hör brännvin och öl samt i viss omfattning
cocktails. De är mer att betrakta som ”diverse-drycker” och skall finnas sist i
vinlistan, då de anses vara mer av karaktären vin.
Brännvin
Brännvinet
skall serveras kallt, dock inte kallare än +5 grader, men inte heller varmare än
+10 grader C. Det är våra snapsglas, formade till en tratt som vi använder.
Ursprunget är att i de gamla bränne-rierna, fanns inga glas. För att pröva
kvalitén, satte man fingret för botten på tratten och provade. Där uppstod
brännvinsglaset. Det får anses som stilvidrigt att servera brännvin i kupiga
glas.
Brännvinssorter
Brännvinet bär
namn efter kryddningen. Tex. Pomerans eller kummin. Gauffin, Östgöta, O.P
Andersson, Skåne är brännvin benämnt efter upphovsman eller landskap. Av de
utländska kan man som brännvin räkna Aalborgs akvavit, Vodka, Absint. Lite mer
”udda” som brännvin är väl Gin eller Calvados, men får enligt etiketten ändå
räknas in där. Angostura är en dryck med stark bitter smak och används för att
krydda vårt vanliga brännvin.
Öl
Serveras
glasvis under smörgåsbordet.
Sång
Att sjunga till supen är nog en svensk specialité. Att sjunga till brännvin gör
man inte på bankett eller supé, det är mest vid det lilla bordet i sällskap med
bekanta som det låter sig göras.
Klädsel
Stor frihet råder. Om du blir bjuden bör du tänka på att någon annan lagt
ned arbete och tid samt pengar för din skull. Det minsta man kan göra är att ta
den korta tiden i anspråk som det innebär att klä sig fint. Detta för att visa
värden respekt. Kavaj, eller Udda kavaj med tex. klubblazer är en lägsta nivå.
Ett julfirande kan gott innebära en mörk kostym med vit skjorta, definitivt
uppskattat av omgivningen. Kvinnan kanske inte tar på sig bästa galaklänningen,
men en vacker halvlång eller byxdress passar utmärkt. |
