Denna information är i mycket hämtad från
www.svensk-studentmossa.se

Studentmössan
är en huvudprydnad som brukar bäras i samband med att
man går ut gymnasiet, populärt "tar studenten".

Historik
Studentmössan uppkom som en gemensam symbol för
att man var universitetsstuderande, och det är först
år efter år 1864 som den även börjar ses som en
symbol för själva studentexamen (studentexamen
började då avläggas vid läroverken - och inte som
tidigare vid universiteten). Studentmössan har alltså
ursprungligen inte någon akademisk tradition - som
doktorshatten - utan är helt och hållet ett resultat
av skandinavismen, och ska till största delen ses som ett "kårmärke", dvs. som en symbol för att man är studerande vid universitet/högskola.

Delar
Studentmössans delar är kullen, strimmeln, soutaget, kokarden och skärmen.

;

Kullen
är mössans ovansida, från början tillverkad i sammet? men nuförtiden i plysch?. Det finns historiskt två varianter av studentmössa, Lundamodellen och Uppsalamodellen, där Lundamodellen har en betydligt stramare kulle än den mer pösiga Uppsalamodellen. Studentmössan har vanligen vit kulle, men i Lund finns även en vintermössa med mörkblå kulle.

Strimmeln
 är bandet som går runt mössan. Strimmeln är vanligen svart eller mörkblå.

Soutaget
är ett ca 2 mm brett (gult) band runt strimmeln.

Kokarden
är blomman som sitter längt fram på strimmeln.

Fodret
är gult och blått på Uppsalamodellen och rött på Lundamodellen.

Mer historik
För historia, se [Föreningen Studentmössans Vänner], Växjö

Att bära mössan *
Studentmössan bars förr i princip jämt (och enstaka studenter gör ibland detta ännu idag), även av de som inte studerade vidare. Här fanns dock en oskriven regel att man inte borde bära studentmössan mer än två år efter studentexamen (om man inte studerade vidare). På valborgsmässoafton vid elden, samt då man gratulerar annan nybakad student bör man dock alltid bära sin studentmössa även som icke aktivt studerande student.

Kandidatexamen *
Vanligt verkar också ha varit att då man tagit sin kandidatexamen (t ex fil. kand) så använde man mössan vid färre tillfällen - man ansåg sig tydligen ha uppnått en högre nivå än "den vanlige studenten".

Vidarestuderande *
Som vidarestuderande student bör man absolut bära mössan vid större akademiska högtider såsom bal, diverse jubileum, allkårsfestival, Valborg, nationaldag, Rektorsuppvaktning osv.

Inne eller ute *
Normalt gäller regeln att kvinnor alltid äger rätt bära mössan överallt, medan männen endast bär mössa inomhus om man bär högtidsdräkt. Pubar, diskotek, större affärer o.d. är emellertid i regel att räkna som offentlig lokal, och det anses av de flesta vara riktigt bära mössan även vid dessa tillfällen.

Högtider *
Vid större akademiska högtider såsom t ex Valborg bör man  bära mössan inomhus under hela tillställningen. Mössan bärs inomhus i kyrkor e d av manligt kön då dessa är marskalkar.

 *referens från Föreningen Studentmössans webbsida www.smossa.vxu.se

;