| |
|
Här finns en mängd tips om bordsskick och den vett och etikett som
gäller.
Vad som är bordsskick
Det är inte alltid en nödvändighet att ha ett
exceptionellt bordsskick. Det får inte bli fånigt, överdrivet eller löjligt.
En del regler kan nog anses som förlegade, andra som gamla regler som saknar
betydelse idag. Det som är viktigt är att kunna välja och använda sig av
reglerna beroende på sammanhanget. Sitter jag ibland mina gamla vänner är
det en stor skillnad mot en nobelmiddag.
Bordsskicket är för många
en del av ungdomars
uppfostran i levnadsvett.
Är man hungrig, så kan
bordsskicket lätt glömmas.
Bordsskick är detsamma
som bordsvana, och det
kan inte fastställas exakt
vad som
omfattas, men
här beskrivs den allmänna
artigheten och
umgängeshänsyn som man
tar vid bordet. För det är
av hänsyn till andra, du
beter dig elegant.
Ta plats vid
bordet
Bordsplacering kan du läsa mer om på den sidan. Vid middagen skall det
finnas placeringskort vid varje kuvert och en placeringsplan att läsa om festen
är stor.
Placeringskorten
Placeringskorten har två syften. Dels skall man hitta sin plats, men sedan
kan också bordsgrannarna läsa ditt namn. De skall placeras så att de med lätthet
kan läsas av en person som står vid bordet. Lägg dem på glaset eller fäst dem på
servetten så syns de bra och ingen tvingas ta upp dem för att läsa. Korten skall
läggas på exakt samma sätt vid alla kuvert.
Placeringskortens utformning
Utseendet kan variera, allt från en gås vid Mårtens dag till tomtar vid jul.
Vid högtidligheter skall det inte finnas dekorationer, de skall vara blanka och
enkla då. Undantaget är bröllop, som kan ha ett monogram för brudparet.
Begravningskort är blanka kan ibland lokalt ha en sorgkant. Färgen kan
variera mellan dam och herre (vitt/ rosa). Även honnörsbordet kan ha egen färg
(tex. grön).
Utmärkning av
bord
Vid stora banketter skall även borden märkas med
nummer eller bokstäver. Dessa placeras mitt på bordet. Om festen avser
studentkår eller liknande kan man markera med tex. landskapsnamn.
Texten på korten
Texten skall vara enkel och strikt. Inga öknamn eller skämtsamheter. De
skall ju under middagen fungera så att din bordsgranne kan snegla och se namnet.
Om festen är av skämtkaraktär kan man givetvis busa lite med namnen.
Placeringsplan
En tydlig skiss över borden. Den fungerar som karta, och helst finnas redan
i entrén. Det är endast herren som behöver läsa den, då han sedan letar upp sin
dam och för henne till bordet. På varje placering skall namnet finnas. Glöm inte
att rita in en orienterings-punkt. Dörren brukar vara bra att rita ut. Det
säger sig självt att man behöver ingen placeringsplan vid mindre middagar.
"Middagen är
serverad"
En fras som avbryter samlingen före middagen och meddelar att man intar sin
plats. Givetvis kan man byta ut frasen mot "Till bords" eller annat som passar.
Vanligen säger man det ca 10 minuter efter det att alla gäster förväntats vara
på plats. Har man dörrar till matsalen kan man lämpligen öppna dessa då.
Till bordet
När signalen kommit, söker herren upp sin dam. Och ett korrekt sätt är att
bjuda damen sin högra arm. Men givetvis bör bordsherren i förväg tagit reda på
sin dam, annars riskerar man ett nervöst irrande mellan damerna. Här har
värdfolket en uppgift i att se till att alla hittar varandra.
Inmarsch till bordet
Värden går först, och han har sällskap med sin dam. Efter honom kommer
första gästen till honnörsbordet och därefter kommer gästerna och värdinnan går
sist. Ibland, vid mindre middagar går värdinnan först och dirigerar sedan
gästerna till sina platser. Det är viktigt att värden som går först, sedan visar
in främsta gästen till honnörsbordet, och att andra gästen till honnörsbordet,
som för in värdinnan låter henne uppfylla sina uppgifter som värdinna innan de
tar plats vid bordet.
Sätta sig vid
bordet
Ingen får sätta sig vid bordet innan värdinnan
givit tecken att man kan sätta sig. Detta vid både små och stora bord.
Om det är många gäster, så förblir gästerna stående bakom sina platser.
Värdinnan eller om det finns toastmaster/ceremonimästare håller sig
rörlig tills dess alla funnit sina platser och sedan tar hon plats bakom sin
egen stol och ger tecken att sitta ned. Rent tekniskt kallas detta att besätta
en taffel. det tar i större sällskap ca 5 minuter.
Herre och dam
Sedan gäller reglerna att herren hjälper sin bordsdam med stolen, och sätter
sig själv efteråt. Dra ut hennes stol, och då skall hon inte ta tag i stolen
utan helt lita på att han sköter sin uppgift att skjuta in den.
Sen gäst
Om en gäst kommer
försent så fortsätter man
som förut, och när gästen anländer sätter denne sig bara och gör ingen affär av
detta. Senare under kvällen söks värdparet upp och ursäkten kommer, samt
eventuell presentation sker först då.
Kuvertet
Skall omfatta följande delar när bordet är dukat. Porslin, glas, bestick och
servett. På en restaurang dukar man oftast endast fram glas och bestick, det är
då ett s.k. skyltkuvert. Fem regler gäller för ett kuvert:
- Gafflar, samtliga utom hummergaffel, ligger till vänster om
tallriken. Knivar, och hummergaffel ligger till höger.
- Soppsked placeras till
höger om tallriken (kan om ingen dessert ligga ovanför, men det blir ofta
förväxlingar då).
- Dessertbestick, gaffel med skaftet åt vänster, skeden med
skaftet åt höger.
- Alla bestick placeras efter principen "utifrån och inåt". Det man
börjar med ligger ytterst. Tex., ytterst
fiskbestick,
förrättsbestick och
innerst huvudrättens bestick.
- Dessertbestick ligger framme från början, det kan om det
serveras frukt och ostbricka ersättas med
fruktkniven. Dessertbesticken
tillsammans med tallrikarna ställs då på särskilt bord och tas fram precis före
desserten.
- Assietten för kuvertbröd eller sallad står på kuvertets vänstra sida.
- Glasen ställs på ett led från höger till vänster, med högsta
glaset i mitten. De kan också ställas i grupp, snett till höger.
- Snapsglas och
ölglas skall bjudas runt och inte dukas fram. De tas sedan bort vartefter de
tömts.
Servetten
Servetten
placeras vanligen på tallriken, men man kan även lägga den vid kuvertets vänstra
sida.
Servettbrytning är en specialité för sig. Läs mer om det på den länk som
markerats.
Läs menyn på
kuvertet
Antalet bestick berättar hur många rätter det
blir. Sked yttert säger soppa först, fiskkniv säger fisk till huvudrätt,
fruktkniv säger ost och frukt innan dessert.
Bordets dekorering
Förr skulle bordet vara fullt, överbelamrat, överfull - ja allt som kunde
förknippas med ordet över. Silverpjäser, kristall och blomarrangemang. Glöm det!
Idag håller man dekorationen låg, så gästerna ser varandra. Varför inte utnyttja
naturens resurser, lingonris, en tallkvist. Levande ljus är fint, och de skall
vara tända när man sätter sig till bords. Låt det mest som dekorerar vara
blommor och kuverten. Ställ det högsta blomarrangemanget i mitten och låt övriga
bygga utåt. Krukväxter skall undvikas, jord förknippas med smuts. Frukt och vin
kan också göra bordet vackert.
Tänk på att linjerna i dukningen påverkar, vänd knivarna med eggen inåt, lägg
besticken lika, ställ glasen på linje, se till att stolarna står lika. Redan
själva bordsduken kan vara en grunddekoration. Försök nå enhetlighet i porslin,
glas möbler. Det ger bäst effekt.
Hur man äter
- Servetten läggs i knäet. Möjligen förankras med en flik under tallriken.
- Placeringskortet lämnas fullt synligt på
bordet. Flytta det gärna, av en händelse ibland, så andra kan läsa. Stoppa det
absolut inte på dig! Låt andra kunna läsa det.
- Matsedeln kan ligga framme under måltiden, pricka
inte av på den som vissa ibland gör.
- Kuvertbrödet skall man inte glupskt äta upp,
ät lite sakta, men bryt, bit inte. Bita anses inte snyggt. Brödet var från
början mer en dekoration och fungerade lite som en servett som tog bort kladd
från fingrarna.
- Förrättssandwich
skall ätas med kniv och
gaffel. Och på den börjar man med kaviaren eller fisken och fortsätter sedan.
- Soppan äter man med soppskeden till höger, råkar man
av misstag ta dessertskeden så är det ingen fara. Serveringen brukar se det och
ordna det utan att man säjer till. Skeden skall ätas från med sidan mot munnen,
eller rakt framifrån. Men bara en del av skeden. Sörpla inte!
- Fisk ätes med fiskkniv och gaffel. Stoppa inte
fiskkniven i munnen. Men en hummergaffel, och även kräftknivar får stoppas i
munnen.
- Kötträtt ätes med kniv och gaffel. På franskt
eller engelsk sätt. Franskt är kniv i höger hand, gaffel i vänster. Man skär
köttet och äter sedan med gaffeln, för att sedan föra över gaffeln i höger hand.
Detta är även amerikansk sätt. Engelskt sätt är kniv höger, gaffel vänster, ät
omväxlande med gaffel i vänster, kupan uppåt och för på med kniven.
Skär köttet gör man med snitt vinkelrätt mot bordskanten, på detta sätt stör man
inte bordsgrannen med armbågarna.
- Besticken skall ligga i sin helhet på tallriken
och får aldrig vila på bordet mot tallrikskanten.
Man äter inte med fingrarna, inte ens fågel. Ibland sägs det att man äter vild
fågel med fingrar, men det enda tillfälle är om man har folie virat runt benet.
- Grönsaker äts med kniv och gaffel, men det anses
inte fint att skära grönsaker, de skall delas med gaffeln. Detsamma gäller
potatis. Det kan anses som att det inte var färdigkokt annars.
- Ost äts med kniv och gaffel.
- Frukten likaså.
- Desserten ätes
med gaffel och sked. man får använda enbart sked, men placera ändå gaffeln på
dessert tallriken när du är klar.
|
|
En sida från
Er Man AB
 |
|
